Waldemar Ståhlberger

Jag har genom åren hört en del rykten om att familjen Ståhlberger var lite säregna, detta har gjort mig nyfiken.
Ett av ryktena var att familjen hade vad som förmodligen var en bland Sveriges första vattentoaletter på landsbygden, dessutom placerad i köket.
Eftersom det inte fanns någon toalett inomhus, endast utedass, när vi först kom till Ängsarp så trodde jag att det var rykten tills köksgolvet renoverades 1974. Då visade ett hål i golvet var toalettstolen funnits, någon meter in i köket utmed en numera borttagen vägg. Den stora väggmonterade handpumpen bredvid hålet i golvet var även den en indikation på att toaletten en gång funnits. Om sen ryktet att familjen Ståhlberger uträttade sina behov ’under en palm i köket’ är sant, lär vi aldrig få reda på. Vattentoaletten måste ha installerats redan när huset byggdes 1923 eftersom den väggmonterade handpumpen tog sitt vatten från en gjuten brunn i källaren som byggts först.

Efter att ha fått tillgång till kungliga Bibliotekets tidningsarkiv, så hittade jag för mig tidigare okänd information om Waldemar Ståhlberger. Det visade sig att han var ett tekniskt geni och hade två patent registrerade i flera länder.
1899 afvlade Waldemar mogenhetsexamen på Beskowska skolan i Stockholm och 1905 är han civilingenjör och får mariningeniörsstipendium.
1909, 29 år gammal, är han assisterande professor vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Waldemars första patentet, ett ankare, är från 1913. Vid denna tiden är han mariningenjör, bor i Skottland och arbetar hos Clyde Bank Engineering and Shippering Works.
Större delen av sitt liv ägnade han sig emellertid åt en annan uppfinning, en förbättring av förbränningsmotorn. Idèn fick han 1912 stationerad vid flottan i Karlskrona.
Detta resulterade 1924 i ett andra patent men det skulle dröja ända till 1952 innan han ansåg att motorn var färdigutvecklad.
Det är nu som det osannolika inträffar, Waldemar dör på patentverket i Washington just när patentansökan är beviljad.

Efter Waldemars död tar dottern Margaretha över och säljer patentet 1953 till ’en stor amerikansk industri’ för 3 miljoner kronor vilket motsvarar ca 46 miljoner kronor i dagens penningvärde. Hon planerar att starta en firma i Los Angeles för ’överåriga ingenjörer’ och försöker intressera Hollywood för en bok om sin far som skall publiceras våren 1954.

Här slutar spåren efter Margaretha Ståhlberger….